Förlossningsberättelse!

Min förlossningsberättelse!

24 Augusti 2014, v42 (41+3) BF+11

Hade svaga värkar med ca 7min mellanrum hela dagen.
När vi skulle sova sedan så vaknade jag en gång varje timme hela natten av värkarna.

25 Augusti 2014, v42 (41+4) BF+12

På morgonen/förmiddagen sen så hade värkarna avtagit och jag kände ingenting. Idag var det min lillebrors födelsedag och dagen jag gissat att bebis skulle komma. Jag var hemma som vanligt och August på jobbet. På eftermiddagen så började värkarna komma tillbaka, inte så täta men mer smärtsamma än dagen innan. Eftersam att det var min brors födelsedag så åkte vi hem till mamma och pappa när August slutat jobbet kl 16 för att fira honom. Väl där trött och sliten efter dålig nattsömn så fikade vi och firade bror. Under tiden vi var där blev värkarna allt starkare och tätare. Klockade värkar från klockan 18. Då var värkarna med ca 4min mellanrum och kändes som kraftig mensvärk. De varade i ca 1 min. Klockade värkar fram till 20.00. Då hade jag haft 1 minuts värkar som gjorde ondare och ondare och var med ca 3-4 minuters mellanrum sedan klockan 18 ungefär. Så då tyckte alla, även jag att jag skulle ringa in till förlossningen. Så det gjorde jag, hon ställde frågor och jag berättade läget. Bm jag pratade med tyckte att vi skulle komma in men att vi kunde ta det lugnt, så sagt och gjort. Vi sa hejdå till alla och åkte sedan in till förlossningen i Halmstad. Hade värkar under hela bilfärden (ca 1h resa). Och klockade även värkar i bilen för att se om de höll samma intervall, de gjorde det. Det gjorde ont nu, men jag väntade hela tiden på att det skulle göra ondare (det gjorde jag iofs hela latensfasen och förlossningen).

 Vid klockan 21 kom vi in till förlossningen. Vi blev mottagna av en barnmorska (tror att det kan ha varit hon jag pratade med i telefon) som precis skulle gå av sitt skift. (Tack och lov för det, för henne tyckte jag inte om). Men hon visade oss in på vårt rum och strax där efter kom bm som skulle ha hand om oss under natten. Vi fick en jättebra bm och undersköterska, jag lämnade mitt förlossningsbrev till dem också.

Vid 21.20 blir jag undersökt. Modermunnen var utplånad och jag var öppen ca 1cm. Men (det här var det smärtsammaste under hela förlossningen) bm kunde lätt vidga öppningen till 2-3cm (fy fan säger jag bara, fy fan vilken smärta, kramade nog sönder hela Augusts hand).
Kl 21.35 Hon lyssnar på bebisens hjärta med trätratt och kopplar sedan på CTG. 

Kl22.20 Kopplas CTG bort, den visar att sammandragningarna är starka men liiite oregelbundna.
Jag hade väldigt ont men jag andades profylax och slappnade av så gott jag kunde, men kände mig ändå spänd.

Eftersom att jag inte var mer öppen så diskuterar vi olika alternativ om vi ska åka hem och vänta eller stanna. Eftersom att vi har så långt hem så ville varken vi eller bm att vi ska åka hem. Så bms förslag var att jag skulle få lavemang, duscha och sedan en sovdos och försöka sova lite på förlossningen för att kunna slappna av lite så att jag kunde öppna mig mer. Även lavemang kan få processen att köra igång lite. Så vid 22.35 får jag lavemang för att sedan sitta i duschen på en duschstol. Det var så otroligt skönt att sitta där med duschstrålen på magen. Satt i duschen länge.

26 Augusti 2014, v42 (41+5) BF+13

Vid kl 00.25 så blir värkarna starkare och jag kopplas på CTG igen när jag kommit i den fina sjukhus klänningen och lagt mig i sängen igen. Kommer ihåg att jag inte tyckte om att ha CTG på mig för jag hade otrolig smärta i ryggen och det bandet från CTGn gjorde det mycket värre och CTG kopplades på och av många gånger under förlossningen.

 Vid 01.10 så kopplas CTG bort. Den visade att jag hade ca 4 värkar på 10min som höll i sig i 1min. Jag andades med i värkarna som hjälpte jättemycket, får nu lustgasen. Vi började med lustgasen på det lägsta men jag kände ingenting, kändes som jag bara andades vanlig luft. Så de höjde den ett steg och då kändes det bättre.  Lustgas kändes verkligen inte alls som jag hade trott. Men undersköterskan jag hade beskrev lustgas så bra ”Den tar inte bort någon smärta men den hjälper dig att slappna av” Och det var precis så det var för mig. Allt gjorde precis lika ont, men jag kunde slappna av så att det hjälpte mig att lindra smärtan på det viset.
De gör en ny undersökning och jag var nu öppen 3-4cm och inte lika stram.

Vi bestämmer också att vi ska ta hål på mina fosterhinnor så att vattnet går för att göra värkarna mer effektiva, vattnet var klart och fint. Vi får in en extrasäng som August får sova på, där sov han gott.

Vid 01.25 får jag morfinpruta och tabletter för att kunna sova och slappna av. Eftersom att jag hade så ont i ryggen får jag en värmedyna att ha mot ländryggen.  Jag kände inte riktigt att jag somnade men jag vet i efterhand att jag gjorde det. Men vaknar då och då och andas lustgas. De kikar in lite då och då för att se så allt är bra. Detta pågår till ca kl 4.

03.45 Var August ute och värmde min värmedyna för ryggen igen. Då kommer de för att titta till mig och undersöker mig i gen. Nu var jag öppen 6cm som hon kunde vidga till 8cm. Minns att vi pratade om hur himla bra det var att ”jobba” samtidigt som man sover. De frågade mig om hur jag tyckte värkarna var men jag har ingen uppfattning av det, jag visste knappt ens om jag sovit eller inte, var lite dåsig av morfin och lustgas.
Men var det bra tryck i värkarna. Så de startade mitt partogram.

04.15 får jag en kanyl satt i handryggen för att jag senare ska få antibiotika då jag haft bakterier i urinen som vi upptäckt hos min barnmorska på MVC. Jag får sedan vila ännu mer. Jag får sen ligga på sidan med ben i benstöd och vila mer.

05.30 Så ska jag gå på toaletten, var extremt kissnödig. När jag sitter där så kan jag inte kissa, för jag kunde inte slappna av i den musklen som man spänner när man håller sig. Så de får tappa mig på urin med kateter, 0,5l urin. Inte konstigt att jag var kissnödig. ;) Lägger mig sen igen med ben i benstöd på andra hållet. Var nu öppen 10cm.

Sen klockan 07.00 så kommer min bm och undersköterska in och säger att deras pass är slut och de ska gå hem. Minns att jag blir ledsen och säger att jag inte vill att de ska gå. Men de säger att de ska komma upp och hälsa på mig på BB sedan.  Sedan kommer den nya bm och undersköterskan in och presenterar sig. Det är även en extra undersköterska som är ny och typ går bredvid så jag har lyxen att få två fantastiska uskor och en bm. Jag har här rätt så ont och speciellt i ryggen. Får en ny varm värmedyna och August masserar mig och hans extra säng städas ut för nu närmar det sig.

Kl 07.45 får jag akupunktur i tårna för värkförstärkande. Jag fick även frukost. Min uska nr 1 matade mig med smörgås och yoggi.


08.27 Jag hade korta och ineffektiva värkar så jag fick värkförstärkande dropp. Minns att värkarna blev starkare och jag höll hela tiden någon i handen och kramade den hårt under värkarna, August masserade mig på ryggen.

9.45 Ska jag gå på toaletten igen men det går inte den här gången heller, men jag sitter ett tag på toaletten för att vara upprätt lite som ska få huvudet att tränga ner mer. Men sen så tappar de ytterligare 0,2l urin med kateter. Jag stod sedan upp vid sängen och höll mig i den och andades lustgas.

10.00 Huvudet var här färdigroterat ner mot bäckenbotten. Krystvärkar börjar. Jag minns att det började trycka på, jag kunde inte hålla emot. Hela kroppen tog i av sig själv och det kändes som jag skulle skita ut ungen ungefär. Mycket konstig känsla. Det kändes inte heller alls som jag hade trott, tog ett tag innan jag fattade att det där som kändes som att jag ska gå på toa faktiskt är krystvärkarna. Nu åker jag upp i sängen igen, båda benen upp i benstöd och min fantastiska bm instruerar mig i hur det hela kommer att gå till och hur jag ska göra. Jag slutar här med lustgasen för att kunna vara fokuserad när jag ska krysta. Jag får två handtag att liksom dra i för att få mer kraft när jag krystar. August håller sin hand bakom min nacke för att ge stöd när jag krystar och jag trycker ner hakan i bröstet. Jag krystar på i en halvtimme.

10.30 Är huvudet framme och de säger till mig att hålla emot i en värk oh inte krysta för att huden ska hinna med att tänja sig (The ring of fire, som de kallar det, trodde det skulle svida mer faktiskt). Då säger de till mig att känna med handen så kan jag känna huvudet. Då började jag gråta lite för jag fattade hur nära det faktiskt var tills vi skulle få se vem det var som bott i min mage så länge. Sedan kommer en värk till och jag tar i allt vad jag har och så är bebisen ute. August säger att det är en pojke, ”Är det en pojke?” säger jag, ”Det är en Ian” får jag fram och jag känner sådan otrolig lättnad, är så otroligt utmattad, glad och lycklig. De lägger upp honom på min mage, navelsträngen var rätt kort. Men han ligger där och skriker lite, och är så fin. August klipper navelsträngen och uska nr 2 tar kort åt oss. Sedan lägger de upp honom på mitt bröst.

10.40 så kommer moderkakan.

10.50 Så ska bm sy ett stygn och jag får lite lustgas medans hon gör det. 

Sedan får vi in vår efterlängtade silverbricka och Ian ammar lite. 

Sedan duschar jag, och så ska de se att jag kan kissa vilket jag kan. På med nya kläder. Vi väger och mäter Ian. Han är en stor kille på 4210g och är 54cm lång och alldeles perfekt.

13.50 Packar vi ihop våra saker, för nu ska vi upp på BB. Bm kör mig i rullstol, jag sitter där med Ian i famnen medans August bär våra saker.  Vi får ett familjerum första natten. Allt känns så konstigt, overkligt men ändå helt självklart, det är vi 3 nu.

Så 13h tog det från att vi kom in på förlossningen till att han var ute, vår älskling. Jag är otroligt nöjd och stolt över min förlossning. Jag tycker inte att det skulle kunnat gå så mycket bättre. Jag trodde att det hela skulle vara mycket värre och göra mycket mer ont än det faktiskt gjorde. August sa till mig efteråt att han var så stolt över mig och att jag var hans hjälte, gjorde mig så glad och ännu mer stolt över mig själv! Vi klarade det, tillsammans!